GRAVID
Hos oss får du en personlig barnmorska som följer dig under hela din graviditet och fram till första tiden efter förlossningen.
Har du gjort ett graviditetstest som visar att du är gravid? Kontakta oss för att boka ditt första besök hos en barnmorska. Hos oss får du en personlig barnmorska som följer dig under hela din graviditet och fram till första tiden efter förlossningen. Barnmorskan följer hela din graviditet med regelbundna kontroller för att du och barnet ska må så bra som möjligt. Tillsammans med barnmorskan gör ni en upp en vårdplan för graviditeten. Om du behöver specialiserad vård som du inte kan få hos oss, hjälper vi dig vidare. Alla dina besök och undersökningar är avgiftsfria och frivilliga.
Hälsosamtal, Inskrivning och vårdplan
Att vänta barn är en tid i förändring och många frågor dyker upp, prata med din barnmorska om du känner dig ledsen eller oroligt. Besöken hos barnmorskan när man är gravid är inte bara till för att ha medicinsk koll på bebisens tillväxt i magen. Barnmorskan är även en guide genom graviditeten, med goda råd, lugnande ord och en länk till det stundande föräldraskapet. Här samlar vi allt du behöver veta om vad som sker hos barnmorskan, vi hjälper dig under hela din graviditet, från inskrivning till efterkontroll.
Såhär går det första besöket och inskrivningen till:- Barnmorskan kommer att fråga dig om din hälsa och dina kostvanor, om rökning, eventuell medicinering, alkohol och om arbets- och familjeförhållanden.
- Ni kommer att prata om era förväntningar kring graviditeten, förlossningen och föräldraskapet.
- Du tar blodprov och urinprov. Det som testas är bland annat: blodgruppering, röda hund, syfilis, HIV, hepatit, järnvärde och järnreserv samt om du har protein i urinen som kan vara ett tecken på urinvägsinfektion eller nedsatt njurfunktion.
- Du väger dig.
- Barnmorskan beräknar ett förväntat förlossningsdatum utifrån din senaste mens.
- En journal upprättas. Alla uppgifter nu och framöver förs in i en MVC-journal som följer dig hela vägen fram till förlossningen. Så att all information om dig ska finnas samlad.
- Under det här besök blir du också erbjuden information om fosterdiagnostik. Så som ultraljud, KUB och NIPT
Hur ofta besöker man barnmorskan?
Man besöker barnmorskan ungefär sex till tio gånger om graviditeten är utan komplikationer. Ofta erbjuds du som är gravid för första gången fler besök än du som har fött barn tidigare. Graviditetsvecka 6-8 har du ditt första besök och skriver in dig på barnmorskemottagningen. Nästa besök sker omkring graviditetsvecka 10-12, då vi gör ett så kallat rutinultraljud. Från och med graviditetsvecka 28-29 blir besöken mer regelbundna. Ungefär två månader efter förlossningen brukar vi kalla till ett uppföljande eftervårdsbesök.
Fosterdiagnostik undersöker om fostret har genetiska avvikelser som kan påverka barnets liv.
Även ultraljudsundersökningen, som många föräldrar ser fram emot, är en sorts fosterdiagnostik. Genom att få ordentligt med information om vad det innebär kan blivande föräldrar fatta beslut om huruvida de vill gå vidare med de olika testerna när det blir dags. Även standardproverna som tidigare nämnts görs vid besöket vecka 9-12, såsom blodprov, blodtryck, urinprov och vikt.
Prover och kontroller
Vid besöken tar barnmorskan prover och kontrollerar hur fostret och du som är gravid mår. En del prover tas bara vid inskrivningen, andra tas vid flera tillfällen. Vilka prover och kontroller som görs kan variera något.
En del behöver gå till specialistmödravården
Du kan behöva gå till specialistmödravården om du har någon sjukdom eller annat som kan påverka graviditeten eller förlossningen. Det kan vara om du till exempel har högt blodtryck, diabetes eller tidigare har fött barn för tidigt. Barnmorskan eller läkaren på mottagningen skickar en remiss till specialistmödravården.
Planer inför förlossningen
Vid något av de sista besöken före förlossningen skriver barnmorskan ner en sammanfattning av graviditeten. Hen skriver medicinska fakta och hur du upplever att graviditeten har varit.
Barnmorskan skriver även ner önskemål och tankar inför barnets födsel och kring amning, så att barnmorskorna på förlossningen och BB senare kan ta del av dem. Du kan komplettera med att själv skriva ett förlossningsbrev.
Om du går över tiden
Det är vanligt att gå över tiden. I så fall får du tid för kontroll där du ska föda. Tiden för kontrollen skiljer sig mellan olika kliniker i landet, och beror också på hur barnet och du som är gravid mår.
Efter förlossningen
När du har kommit hem från BB kan du ringa barnmorskemottagningen och boka en tid för efterkontroll. Den brukar göras mellan en och tolv veckor efter förlossningen. Ibland kan det behövas flera efterkontroller, en ganska snart efter förlossningen och en senare.
Vid besöket kontrolleras ditt blodvärde, blodtryck och din vikt. Barnmorskan eller en läkare kan göra en gynekologisk undersökning. Du får också information om hur du ska träna musklerna i bäckenbotten. På en efterkontroll kan du också prata om hur förlossningen var, och om den första tiden som förälder, barnmorskan tar även upp om du behöver preventivmedel.
Graviditets basprogram
Alla kontroller är frivilliga och kostnadsfria.
Vi arbetar efter regionens basprogram för mödrahälsovård där du erbjuds regelbundna besök hos din barnmorska.
Detta program kan komma att ändras utifrån dina behov.
Återbesök
Efter din förlossning kommer barnmorskan att ringa upp dig. Du och din eventuella partner erbjuds minst två eftervårdsbesök och dina önskemål och behov styr när du vill komma. Under besöken följer vi bland annat upp amning, levnadsvanor, bäckenbottenträning, bedömning av eventuell bristning och bäckenbotten, preventivmedel, sex och samlevnad samt mäter blodtryck och vid behov blodvärdet. Du kan få väga dig och få råd om mat och motion efter förlossningen. Återbesöket är också ett tillfälle att i lugn och ro prata igenom hur ni upplevt förlossningen och få möjlighet att ställa frågor.
Vi arbetar efter regionens basprogram för mödrahälsovård där du erbjuds regelbundna besök hos din barnmorska.
Detta program kan komma att ändras utifrån dina behov.
- Graviditetsvecka 5-8: Hälsosamtal
- Graviditetsvecka 9-12: Inskrivning, blodtest, tidigt ultraljud
- Graviditetsvecka 12-14: KUB ultraljud på sjukhus
- Graviditetsvecka 15: Barnmorskebesök.
- Graviditetsvecka 19-20: Rutinultraljud på sjukhus
- Graviditetsvecka 21: Barnmorskebesök.
- Graviditetsvecka 25: Barnmorskebesök.
- Graviditetsvecka 28-29: Glukostest (fasta från klockan 22 dagen innan)
- Graviditetsvecka 31-32: Barnmorskebesök.
- Graviditetsvecka 33-34: Barnmorskebesök.
- Graviditetsvecka 35-36: Barnmorskebesök.
- Graviditetsvecka 37-38: Barnmorskembesök
- Graviditetsvecka 39: Barnmorskebesök
- Graviditetsvecka 40-41: Sista barnmorskebesök innan förlossningen.
- Efter förlossningen (inom 16 veckor): Barnmorskebesök.
Återbesök
Efter din förlossning kommer barnmorskan att ringa upp dig. Du och din eventuella partner erbjuds minst två eftervårdsbesök och dina önskemål och behov styr när du vill komma. Under besöken följer vi bland annat upp amning, levnadsvanor, bäckenbottenträning, bedömning av eventuell bristning och bäckenbotten, preventivmedel, sex och samlevnad samt mäter blodtryck och vid behov blodvärdet. Du kan få väga dig och få råd om mat och motion efter förlossningen. Återbesöket är också ett tillfälle att i lugn och ro prata igenom hur ni upplevt förlossningen och få möjlighet att ställa frågor.
Bra mat när du är gravid
På Livsmedelverket (Mat för gravid) kan du läsa om all mat som är bra att äta när du är gravid – mat med mycket näring som är bra både för dig och barnet i magen.
http://www.livsmedelsverket.se
http://www.livsmedelsverket.se
Foglossning
Foglossning innebär att du får ont i bland annat bäckenet och blygdbenet under graviditeten.
Foglossning
Foglossning innebär att du får ont i bäcken, rygg, ben eller underliv under graviditeten. Det är väldigt vanligt och beror på att rörligheten i kroppens leder ökar inför förlossningen. Framför allt i bäckenets leder och fogar, eftersom det måste kunna vidgas när det är dags att föda. Den ökade rörligheten beror på hormonet relaxin som kroppen utsöndrar under nästan hela graviditeten.
Genom att aktivera de djupa musklerna i magen och ryggen kan kroppen ofta kompensera för det instabila bäckenet, men alla klarar inte av detta – då gör det ont.
Symptom
Foglossning kan kännas lite olika, men vanliga symptom är:
När och var ska jag söka vård?
Foglossning är varken skadligt för dig eller barnet, men om du har ont är det bra att söka vård. Vi kan till exempel hjälpa dig med olika övningar för att stärka muskulaturen. Ibland kan ett foglossningsbälte (bäckenbälte) eller behandling med TENS-apparat lindra dina besvär. Kontakta gärna en barnmorska eller fysioterapeut för rådgivning.
Vad kan jag göra själv?
Att träna magmuskler och ryggmuskler hjälper ofta mot foglossning – starka muskler kan avlasta bäckenet. Det är också bra att röra på sig eftersom rörelse ökar blodcirkulationen, men försök att hålla ett långsamt tempo – om du går, gå med korta steg och belasta foten jämnt. Undvik att böja ryggen i onödan och ha stöd i svanken om du sitter ned långa stunder. Undvik även att lyfta tunga saker och att sitta med benen i kors. Om du sover på sidan kan det vara bra att lägga någonting mellan knäna, till exempel en kudde.
Foglossning innebär att du får ont i bäcken, rygg, ben eller underliv under graviditeten. Det är väldigt vanligt och beror på att rörligheten i kroppens leder ökar inför förlossningen. Framför allt i bäckenets leder och fogar, eftersom det måste kunna vidgas när det är dags att föda. Den ökade rörligheten beror på hormonet relaxin som kroppen utsöndrar under nästan hela graviditeten.
Genom att aktivera de djupa musklerna i magen och ryggen kan kroppen ofta kompensera för det instabila bäckenet, men alla klarar inte av detta – då gör det ont.
Symptom
Foglossning kan kännas lite olika, men vanliga symptom är:
- Smärta i korsryggen, över skinkorna, i höfterna eller över blygdbenet.
- Smärta som strålar ner mot ljumskarna eller baksida lår.
- Att benet plötsligt låser sig.
- Svårighet att lyfta saker, vrida kroppen eller böja sig ner.
När och var ska jag söka vård?
Foglossning är varken skadligt för dig eller barnet, men om du har ont är det bra att söka vård. Vi kan till exempel hjälpa dig med olika övningar för att stärka muskulaturen. Ibland kan ett foglossningsbälte (bäckenbälte) eller behandling med TENS-apparat lindra dina besvär. Kontakta gärna en barnmorska eller fysioterapeut för rådgivning.
Vad kan jag göra själv?
Att träna magmuskler och ryggmuskler hjälper ofta mot foglossning – starka muskler kan avlasta bäckenet. Det är också bra att röra på sig eftersom rörelse ökar blodcirkulationen, men försök att hålla ett långsamt tempo – om du går, gå med korta steg och belasta foten jämnt. Undvik att böja ryggen i onödan och ha stöd i svanken om du sitter ned långa stunder. Undvik även att lyfta tunga saker och att sitta med benen i kors. Om du sover på sidan kan det vara bra att lägga någonting mellan knäna, till exempel en kudde.
inför förlossningen
Hur förbereder man sig på den största händelsen i livet?
Nedan kan du läsa om 5 pepp inför förlossningen.
1. Må bra i kroppen
Under graviditeten upplever många att det stramar och gör lite ont här och där. Men kroppen mår bra av att du rör på dig och så länge det känns bra för dig är det okej. Få gärna lite puls (utan att för den skull springa maraton). En halvtimme om dagen räcker fint.
2. Ladda med ljus och luft
Gå gärna ut en stund mitt på dagen istället för att sitta inne. Solljuset är viktigt för att få syre och D-vitamin. Kanske en lunchpromenad varje dag? Då sover du bättre på natten också.
3. Våga prata om din oro
Om du oroar dig inför förlossningen – prata med någon! Du kan oftast få tag på din barnmorska samma dag. Hon kan också slussa vidare till kurator eller psykolog om du skulle behöva det. Att vara orolig inför en förlossning är inget ovanligt. Men det är viktigt att våga tala om att man är rädd. Och det kan hjälpa att sätta ord på känslorna och få ut det.
4. Ta med partnern på tåget
Under graviditeten är mamman i fokus. Med all rätt. Det är trots allt hon som bär på barnet – och som påverkas fysiskt. Men lever du i en parrelation är ni två om resan. Och att bli förälder är en stor sak även för partnern. Det är inte ovanligt att pappan/partnern känner sig utanför, är orolig inför förlossningen eller att inte räcka till som förälder.
Gå gärna båda två på besöken hos barnmorskan och gå på föräldrautbildningen tillsammans. En del tycker att en profylaxkurs är ett bra sätt att ladda och peppa inför förlossningen ihop. Om du skaffar barn på egen hand, ta gärna med en kompis eller släkting till besöken hos barnmorskan och till föräldragruppen.
5. Varva ner – och samla kraft
När förlossningen närmar sig är det bra att försöka gå ner i varv. Det är jättebra om du har möjlighet att unna dig lite ledigt innan barnet kommer. Om du har sparade semesterdagar eller komptid är det inte fel att använda det nu. Visste du att du har rätt att ta ut förskott på föräldraledigheten från och med graviditetsvecka 32?
Gå gärna på någon av förlossningssjukhusens föreläsningar och besök sjukhusets hemsida för att få mer information om hur det går till att föda barn där. Barnmorskan finns med hela vägen för råd och som bollplank, även mellan besöken.
Nedan kan du läsa om 5 pepp inför förlossningen.
1. Må bra i kroppen
Under graviditeten upplever många att det stramar och gör lite ont här och där. Men kroppen mår bra av att du rör på dig och så länge det känns bra för dig är det okej. Få gärna lite puls (utan att för den skull springa maraton). En halvtimme om dagen räcker fint.
2. Ladda med ljus och luft
Gå gärna ut en stund mitt på dagen istället för att sitta inne. Solljuset är viktigt för att få syre och D-vitamin. Kanske en lunchpromenad varje dag? Då sover du bättre på natten också.
3. Våga prata om din oro
Om du oroar dig inför förlossningen – prata med någon! Du kan oftast få tag på din barnmorska samma dag. Hon kan också slussa vidare till kurator eller psykolog om du skulle behöva det. Att vara orolig inför en förlossning är inget ovanligt. Men det är viktigt att våga tala om att man är rädd. Och det kan hjälpa att sätta ord på känslorna och få ut det.
4. Ta med partnern på tåget
Under graviditeten är mamman i fokus. Med all rätt. Det är trots allt hon som bär på barnet – och som påverkas fysiskt. Men lever du i en parrelation är ni två om resan. Och att bli förälder är en stor sak även för partnern. Det är inte ovanligt att pappan/partnern känner sig utanför, är orolig inför förlossningen eller att inte räcka till som förälder.
Gå gärna båda två på besöken hos barnmorskan och gå på föräldrautbildningen tillsammans. En del tycker att en profylaxkurs är ett bra sätt att ladda och peppa inför förlossningen ihop. Om du skaffar barn på egen hand, ta gärna med en kompis eller släkting till besöken hos barnmorskan och till föräldragruppen.
5. Varva ner – och samla kraft
När förlossningen närmar sig är det bra att försöka gå ner i varv. Det är jättebra om du har möjlighet att unna dig lite ledigt innan barnet kommer. Om du har sparade semesterdagar eller komptid är det inte fel att använda det nu. Visste du att du har rätt att ta ut förskott på föräldraledigheten från och med graviditetsvecka 32?
Gå gärna på någon av förlossningssjukhusens föreläsningar och besök sjukhusets hemsida för att få mer information om hur det går till att föda barn där. Barnmorskan finns med hela vägen för råd och som bollplank, även mellan besöken.
Föräldrarutbildning
Vi erbjuder föräldrautbildning och förlossningsinformation individuellt. Detta för att ge er ökad kunskap, beredskap och trygghet inför den kommande förlossningen. Runt vecka 20 är det dags för föräldrautbildning för dig som vill. Vi erbjuder personlig tolk till dig som inte har svenska som modersmål.
Stöd till blivande föräldrar
Under graviditeten får du och din partner stöd av barnmorskan att förbereda er inför förlossningen och föräldraskapet. Mottagningen kan ordna så att ni får träffa andra föräldrar men även i föräldragrupper. Där får ni information om förlossningens start och dess olika skeden, smärtlindringsalternativ och om vad som händer i kroppen under förlossningen. Man tar också ofta upp amning, information om det nyfödda barnet och föräldraskapet.
Man brukar ta upp ämnen såsom:
- fysiska och psykiska tillstånd under graviditeten
- fostrets utveckling - följ den också gärna i vår gravid-kalender, vecka för vecka
- förlossningen och första tiden hemma
- förebyggande hälsovård - kost, alkohol, träning
- relationen mellan föräldrarna
- samhällsinformation - graviditetspenning, föräldrapenning
- möjlighet till kontakt och gemenskap med andra föräldrar
